Slutade jobbet 16.30. Fort hem och påbörjade maten. 17.30 maten ännu inte klar. Stressad. Micke får passa maten i ugnen - osäker om det kommer gå bra. Jag slängde på mig träningskläderna och åkte ner på byn för att hämta mina nya linser som en bekant hämtat åt mig. Glasögonen är på. Körde fort till träningshallen (50 på 30-väg). In på toaletten och satte i linserna. Ut till de andra. Alla var bekant men jag fick panik och vela bara vända. Såg min granne och pustade ut. Gick till henne och hon var en ängel och visade mig vad för saker man ska hämta och vart. Kände mig som när jag var ett barn. Blyg och vågade inte testa något nytt. Kände t.o.m den där hemlängtan man hade som barn.
Träningspasset började kl 18.00. Kände mig ensam och utlämnad (fjant!). Ångrade mig men jag kunde inte åka hem efter 2 minuter.
6 minuter gick - svetten rann redan - kände adrenalinen löpa genom min kropp, från tå till topp.
Glädjen kom och det kändes roligt. Skitjobbigt och jag kan gott säga att jag har ingen kondition eller styrka.
60 minuter .... och äntligen är det klart och jag känner en härlig känsla av stimulering. Jag är jättenöjd.
Klär på mig ytterkläderna och går till pärmen. Skriver mitt namn för anmälan om nästa torsdag.
Åker direkt till hästarna och ger dem mat och vatten, hem till duschen, tar ner täcket till soffan och stoppar i en film i dvd'n. "Tjejfilm" - tur att jag fick kolla på den själv utan sambo. Det var en snyftare, jättebra!
Lägger mig vid 23.00 och somnade säkerligen med ett leende. Jag är jättenöjd med mig själv. Jag har kämpat mot mig själv att ta mig igenom min rädsla och vågat mig på att gå på en träning med många fler deltagare.
fredag 15 februari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar